Sjung om studentens lyckliga dar
Det svider lite att inte vara en av alla dom som tagit studenten idag. Det sved lite att själv inte sitta där med en vit klänning, studentmössan på huvudet, humöret maxat och sedan köra järnet på flaket. Men trots det så känns det helt okej att jag har ett år kvar. Jag är inte klar med världens bästa klass, jag har allt mitt roliga kvar som nollning, julbal, studentkryssning, 100-dagars, kalendern, utklänaden ja allt som rudbeck har som traditioner samt det som alla studenter gör. Jag är sjukt stolt över min syster som klarat av 4 år, som fått stipendum och bara för att hon är världens bästa och jag är galet glad för alla andra studenter. Det här är mitt allra sista sommarlov och den tanken får mig hög. Nästa år är det jag, nästa gång det är studenten så är det jag som springer ut från gamla huvudbyggnaden med mössan på huvudet, sjunger student sången och gråter tårar av glädje. Ikväll ska jag inte hänga på blue moon bar med alla studenter. Jag ska spåra totalt med verra på pluto. Somsagt; mitt allra sista sommarlov och det ska bli fett, andra året på gymnaset är klart (läs mördar året). 1/3 återstår av rudbeck, nog ska jag försöka klara av det allt. Här ska det firas, vinet är framme och Veronica inväntas. Vi ses i dimman!